17:e December inlägg 4

Jag börjar detta inlägg med att skrika: Aaaaaaldrig mer!!!!

Tack för att ni stod ut med mitt skrikande!
Behövde avreagera min rädsla och allt annat som ville ut...

Ja vart ska jag börja?!
Vi börjar här:

Staffan (gubbens chef) som skulle köra mig till dagis och hjälpa mig att hämta barnen kom och knackade på dörren klockan 15.20.
Han sopar fram en gång utanför ytterdörren åt mig så att jag skulle kunna komma ut plus att han har sönder sopkvasten haha! =)

Sen sopar han av bilen och så sätter vi oss för att åka...
Jag kan säga som så att vi kom inte så långt.
Av någon anledning så startade inte våran bil, den brukar alltid starta!

Staffan gick för att hämta en av sina bilar medans jag letade fram våra extra bilbarnstolar, det är super skönt att ha dubbelt av sånt ibland!

Efter en stund ringer han och säger att bilen är helt insnöad så att han måste ploga fram den så jag står och väntar i hallen.
Äntligen så var vi iväg!

När vi kommit ca 1½km så kommer vi inte längre fram pågrund av att det har blåst upp så mycket snö på vägen så det smäller bara till så sa det stopp!
Han försöker backa bilen så att vi ska kuna vända hemmåt och hämta en traktor för dom kan man alltid ta sig fram med, ja nästan iallafall.

När han backar bilen så blir det såklart jättehalt och bilen åker ner i diket.
Ja där satt vi fast!
Staffan joggade hemmåt för att hämta traktorn medans jag stannade kvar i bilen.
Det var ganska mörkt så jag var lite rädd att det skulle komma en bil från något håll och köra rakt in i bilen som jag satt i för det fanns ingen sorts belysning nånstanns...

Jag ringde gubben min och bad honom att ringa till dagis och tala om att vi kört i diket och kommer att bli sena (jag hade inte dagis nummer på min mob så det var därför jag inte kunde ringa) så han fixade det, Tack älskling!♥
Det var skönt att få prata lite med gubben när man satt där i bilen och väntade, man blev lite lugnare kan jag säga. Trodde ju att bilen skulle välta om jag rörde mig så jag satt som på nålar.

Efter en stund så kom Staffan med traktorn så då fick jag klättra ut genom hans dörr för genom min fanns det inte en chans att komma ut genom.
Sen var det bara att pulsa sig igenom snön och hoppa upp i traktorn.

Med traktorn kom vi iallafall fram men tid tog det!
Det var väldigt halt med.
Väl framme vid dagis så ser vi att skopan på traktorn fyllts med snö påvägen dit så den dumpade vi på parkeringen, tyckte att edsbruksborna kunde få lite mer snö att leka i ;)

Det var en stor lättnad att äntligen vara framme!
Barnen var jätteglada när vi kom fast Cassandra var super trött för hon hade inte sovit så mycket sa dom.
Martin blev jätteglad att Staffan var med och hämtade, Martin och Staffan är väldigt tajta kan jag säga!

Påvägen hem gick det ganska bra förutom att man aldrig riktigt visste vart man var, man såg inte så mycket för all snö som vräkte ner och blåstes omkring.
När vi kom fram där vi hade kört i diket så var det en till bil som hade fastnat i snön precis framför .

Väl hemma så var det bara att pusta ut!
Nu sover Cassandra och Martin sitter och ser på Ice age :)

Gubben ringde förut med och talade om att han inte kan ta sig hem idag så han blir kvar i Nynäshamn till imorgon, kommer att sakna honom massor!♥
Så älskling (lägg märke till att jag inte skriver Gubben!) bara så att du vet:

//Din kärring, Martin och Cassandra

Kommentarer
Postat av: lussan

fy fan så jävla hemskt :S

tur ingen skadade sig o att alla kom hem som dom skulle sen.... shiet vad lite snö kan ställa till med.

2009-12-18 @ 09:45:22
URL: http://pieps.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0